Vad är UL?

För snart 70 år sedan bil­da­des den inter­na­tio­nella civila luft­farts­or­ga­ni­sa­tio­nen (ICAO). I syfte att stan­dar­di­sera allt som har med civil flyg­ning att göra, ska­pade man ett antal nor­mer för kon­struk­tion av flyg­plan. Lätta sport­flyg­plan som omfat­tas av detta regel­verk benämns “nor­mal­klas­sade”. Vissa flyg­plansty­per ham­nar dock utan­för detta regel­verk — t ex de nya ult­ralätta flygplanen.

För en oin­vigd kan det ge intryc­ket av att det inte finns några som helst nor­mer för ult­ralätta flyg­plan, eller att dessa på något sätt skulle vara “sämre” än nor­mal­klas­sade flyg­plan, men så är det natur­ligt­vis inte.

Ult­ralätt flygplan

Sna­rare är det så att varje land i Europa som tillå­ter flyg­ning med UL-flygplan har sina egna natio­nella reg­ler för hur dessa flyg­plan skall vara kon­stru­e­rade. Trots att dessa reg­ler inte med auto­ma­tik gäl­ler i andra län­der, är de väl­digt snar­lika i allt väsentligt.

I Sve­rige är det Kung­liga Svenska Aero­klub­bens (KSAK) kon­struk­tions­hand­bok som beskri­ver vad som gäl­ler för byg­gande och hand­ha­vande av UL-flygplan.

Det euro­pe­iska regelverket

Så frå­gan är: var går gräns­drag­ningen mel­lan nor­mal­klas­sade lätta flyg­plan och ult­ralätta flyg­plan? Det är ganska enkelt — ett UL-flygplan har föl­jande tek­niska begränsningar:

  • Det får ta max två per­so­ner (pilot och en passagerare)
  • Den max­i­mala flyg­vik­ten, inklu­sive pilot, pas­sa­ge­rare, bagage och bränsle får inte över­skrida 450 kg
  • Flyg­pla­net måste kunna fly­gas myc­ket lång­samt vid behov — ända ner till 65 km/h

Med ult­ralätt flyg­ning föl­jer även vissa regel­mäs­siga inskränk­ningar, exem­pel­vis får man inte flyga i mör­ker eller inuti moln. Flyga ovan­för mol­nen går bra så länge man kan se mar­ken mel­lan mol­nen. I allt annat gäl­ler i stort sett samma reg­ler som för all annan civil luftfart.

UL-flygplanen inde­las i tre klas­ser: A, B och Gyrokopter

Klass B är den van­li­gaste klas­sen. Dessa flyg­plan styrs med roder, pre­cis som nor­mal­klas­sade flyg­plan och ser i prin­cip ut som vilka andra enmo­to­riga pro­pel­ler­flyg­plan som helst, även om de är lät­tare i kon­struk­tio­nen. Vi på Borås Ult­ralätt Flyg­klubb fly­ger endast klass B, där vi har tre flyg­plan i denna kategori.

Våra flyg­plan (UL Klass B)

Klass A är en utveck­ling av häng­fly­gare: i prin­cip en vinge med en under­häng­ande “gon­dol” inne­hål­lande motor, förar– och even­tu­ellt pas­sa­ge­rar­säte, samt land­ställ. Oftast benämns dessa för “trike”. Pilo­ten manö­vre­rar genom att för­skjuta tyngd­punk­ten med kroppen.

Gyro­kop­ter–klas­sen är för små lätta heli­kop­ter­lik­nande kon­struk­tio­ner. Istäl­let för kon­ven­tio­nella vingar har dessa en fram­dri­vande pro­pel­ler och en rotor som rote­rar av fartvin­den och gene­re­rar lyft­kraft. Det finns cirka 30–40 gyro­kopt­rar i Sverige.

Tren­den för UL-flygning i Sve­rige är täm­li­gen kon­stant. Enligt sta­tisti­ken finns det idag 450 st regi­stre­rade UL-flygplan, varav största delen är av klas­sen UL-B, dvs roderstyrda.

UL-certifikat

Ett UL-certifikat är ett natio­nellt cer­ti­fi­kat; ett cer­ti­fi­kat som du har tagit i Sve­rige gäl­ler alltså endast i Sve­rige. Men det är trots detta inga större pro­blem att flyga utom­lands i Europa med ett UL-flygplan, så länge man kän­ner till de lokala skill­na­derna i reg­lerna och anmä­ler sina avsik­ter i för­väg. Våra nya flyg­plan flögs exem­pel­vis hem från fabri­ken i Ser­bien till Sve­rige via Ungern och Polen av klub­bens egen motor­flyg­chef som en nor­mal flygtur.

Anta­let UL-certifikat i Sve­rige är idag cirka 740 st, och anta­let har varit i stort sett oför­än­der­ligt under de senaste åren. Av någon anled­ning är majo­ri­te­ten av pilo­terna män, trots att hob­byn pas­sar alla i lika stor utsträck­ning — oav­sett kön.

Var­för ultralätt?

För­de­larna med att flyga ult­ralätt är för de flesta den rela­tivt låga kost­na­den — ett UL-certifikat kos­tar mindre än hälf­ten av vad ett cer­ti­fi­kat för nor­mal­klas­sade flyg­plan kos­tar. Det­samma gäl­ler för de fort­satta årliga flyg­kost­na­derna. Det är fråga om en avväg­ning mel­lan det lägre pri­set och de regel­mäs­siga begränsningarna.

Men upp­le­vel­se­mäs­sigt är denna form av flyg­ning svårslagen.